Vattenråden på Österlen arrangerade den 13 maj 2015 en studieresa till Danmark. Feministiskt initiativs Ingmarie Jacobsen följde med och här är hennes rapport från besöket.

Danmark är ett föregångsland när det gäller vattenvård och vattendragsrestaureringar. Jag tillbringade två dagar på Fyn tillsammans med inbjudna tjänstemän/kvinnor i kommunala, regionala och statliga förvaltningar samt intresseorganisationer och markägare. Tyvärr var intresset från politiker nästan på fryspunkten… Feministiskt initiativ var tillsammans med S och MP de enda som närvarade från Simrishamn och Tomelilla kommun.

VARFÖR BEHÖVS VÅTMARKER?
De omfattar några av de mest produktiva naturtyperna på vår jord. Våtmarker fungerar som uppväxtområden för många arter/biologisk mångfald och bidrar till mindre med utsläpp i hav och sjöar (fosfor och kväve) och är inför kommande klimatförändringar en nödvändighet. Cirka 90 % av alla våtmarker har försvunnit i Skåne och hoten mot de få som finns kvar beror uteslutande på mänsklig aktivitet som t ex markavvattning för att få större odlingsyta.

Listan på de länder som har flest våtmarker 2009

  1. Danmark
  2. Estland
  3. Lettland
  4. Litauen
  5. Tyskland
  6. Ryssland
  7. Sverige
  8. Polen

Jag läste någonstans att våtmarker är som våra njurar, försvinner dess funktion så dör patienten.

Nu till Silkeborg och restaureringsprojektet som imponerade. Vår guide Aage Ebbesen ska jag sent glömma, en eldsjäl som så många andra gör underverk. Tillsammans med markägare och sportfiskare har Silkeborgs kommun restaurerat det naturliga i ån “Kung Knaps Dike”. Utter, strömstare och kungsfiskar har redan flyttat in och har även fått sällskap av öring. Detta blev möjligt tack vare en eldsjäl som såg DIALOGEN som en väg till framgång, tillsammans med lantbrukare. Vi fick förmånen att se det berömda hönshuset där dialogen en gång började…

Ån fick nu en chans att få tillbaka sin naturliga och ursprungliga väg. Samtliga lantbrukare har medverkat med kunskap och arbetstimmar utan någon ersättning eftersom de liksom flera andra insett att ingen har nytta av en död å eller ett övergött hav/sjö. Nu planeras för sportfiske och jakt som inbringar en rejäl inkomst till markägare och fiskeklubbar i kommunen.

Nu till Skjern Enge.

På 1960-talet blev 4000 hektar äng och sumpmark omvandlat till åkermark. Ån förlorade då sin naturliga slingriga väg till Ringköping Fjord och blev på så sätt Danmarks största avvattningsområde med flera dikningsföreningar.

I början på 2000-talet blev tänket helt annorlunda, problematiken med närsalter och bekämpningsmedel var ett faktum, även att den biologiska mångfalden var satt på undantag.

4000 hektar omvandlades till nu istället till små sjöar och våtmarker som ett gigantiskt naturligt reningsverk! Skjern Enge är numer Danmarks största och viktigaste naturområde och även ett NATURA 2000 område. 75 lantbrukare tillfrågades vid starten av detta projekt, 59 valde att hänga på… helt otroligt!

Exempel på vad som finns:
Av Danmarks 38 sötvattenfiskarter så finns 25 stycken arter just här.

Även den berömda Skjern laxen (som vår Mörrums lax), pipsvan, skedstorken, krikand, grågås, lortnäbbad gås, tjockfoten och mängder av andra djur finns både på land och i vatten.

Man kan vandra, cykla, åka kanot, rida. Det finns fågeltorn, fiskemöjligheter, jaktmöjligheter, övernattning, grillplatser, utställningar, tillgänglighetsanpassade fiskemöjligheter, rastplats för hunden, utkikstorn, parkering, wc, information, guider m.m.

I och med omvandlingen från intensivt jordbruk till naturprojekt i början av 2000 talet upphörde all jordbruksdrift till gagn för planetens överlevnad, biologisk mångfald, renare sjöar och hav, för oss och för kommande generationer.

 

Ingmarie Jacobsen
Ersättare i samhällsbyggnadsnämnden
Feministiskt initiativ
ingmarie