På årets andra BUN-möte var jag Charlotte Rydell och Mikael Kozak närvarande ledamöter för Feministiskt Initiativ i Simrishamn.

Värmen på skolorna

Mötet började med att vi fick information av Ronny Wallin från samhällsbyggnadsförvaltningen. Han informerade oss om orsakerna till de problem med värmen som har varit på skolorna under vintern. Värmepumparna har inte gett den effekt som det var tänkt. Det har varit problem på skolorna i Borrby, Korsavad och Kivik. På Korsavad är det ett gammalt system som inte fungerat som det ska. Det behövs en inkörnings tid när nya värmepumpar sätts in i gamla värmesystem, enligt Wallin.  I höst ska de nya pumpar som installeras sättas in tidigare, för att undvika att det blir för kallt på skolorna när kylan sätter till. Det är tydligen fortfarande kallt på skolorna och BUN:s förvaltningschef  undrar varför? Wallin har inget svar på det, men lovar att ta reda på orsaken och återkomma med information så fort som möjligt.

Jonebergsskolan ska nu rivas, anbud har kommit in.

Gymnasiet

Rektorn på gymnasieskolan informerar BUN om organisationen på gymnasiet.

Det är 79 behöriga elever som sökt till gymnasiet, och 23 som är obehöriga. Andelen som har sökt i år är högre än förra året. Men det är ändå färre elever på grund av att elevantalet är mindre. Nästa år blir elevantalet ännu mindre. Bara 6 elever har sökt till Österlen gymnasiet från annan kommun i år, vilket är lägre än förra året. Färre har sökt till Sydskånska gymnasiet i år än förra året. Något fler elever har sökt till Kristianstad i år.

Förra året var det 244 elever som hade åldern inne för att börja gymnasiet i kommunen, i år är det 231 stycken, nästa år 211, året efter178, och åren därefter beräknas det vara under 200 elever.

Det har arbetats en hel del med marknadsföringen av gymnasieskolan. Rektorn ber BUN att vänta med beslut om vilka linjer som ska starta och vilka som måste få bli vilande, till efter omvals perioden för gymnasielinjerna.  Förändringar för att locka fler elever som kan göras är bland annat att El programmet kan få en dator inriktning på Österlengymnasiet. 7 elever har sökt en sådan inriktning i Ystad eftersom att vi inte har en dator inriktning på vårat el program i Simrishamn. Vi behöver också nå samhällsprograms elever, där vi har ett minst lika bra program som de andra kommunerna, menar rektorn.  Om det är för få sökande till Barn och fritid, så går det att göra om den linjen till ett lärlingsprogram. Många söker teoretiska program, ofta vill de sedan byta till praktiska program, då behöver vi ha några praktiska program att erbjuda dem, annars måste de söka sig till t.ex. Ystad.

Arbetskompetensen är bra på gymnasiet, men det är flera äldre lärare som så sakteliga börjar närma sig pensions ålder.

Kommunen kommer att starta en sommarskola på Korsavad i sommar, vilket är ett sätt att hjälpa de elever som behöver studera extra för att få behörighet.  Idag är det förutom de tre kärnämnena 5- 9 ämnen som eleverna måste vara behöriga i för att komma in på gymnasiet. En stor förändring i krav har alltså skett, men grundskolorna menar att det är helt möjligt för eleverna att kunna nå de nya mål som har satts upp.

Rektorn menar att det finns två alternativa sätt att se på situationen för gymnasieskolan i Simrishamn, två olika slags beräkningar kan göras. Vi måste fråga oss om vi vill ha en väl fungerande gymnasieskola även om den blir dyr? Om svaret är ja, då får vi vara beredda att ta de ökade kostnaderna. Om svaret däremot blir nej, då får eleverna åka någon annanstans. Men det kan komma att kosta pengar på annat håll om vi stänger skolan. Våra ungdomar behöver sin gymnasieskola, det måste därför få kosta mer under några år då eleverna är färre. Det är ju de här barnen som ska ta hand om oss en gång i framtiden! Vi har ju kommunala pengar, och kan kanske göra omfördelningar i kommunkassan för att kunna behålla vår skola. Gymnasiet har en viktig funktion på lång sikt.

Vissa av de elever som kunde ha valt SMES på ÖG, har valt en danslinje i Ystad istället.

Teknikprogrammet har dalat i hela landet. Där skulle vi ha varit på gång tidigare, med exempelvis en profil mot vindkraftverk, menar rektorn. I hela landet försvinner yrkesförberedande program, det är inte bara i Simrishamn som de är i farozonen. Rektorn tror att vi i den här kommunen borde ha yrkesförberedande program, men pga. de nya skolreformerna så väljer fler elever teoretiska linjer.

Många program samkörs, ibland i B-form. Många poäng är samma för de olika linjerna, det är i karaktärsämnena som det blir dyrt när eleverna är få . I introduktionsprogrammet så repareras det som inte fungerat tidigare, så eleverna kan komma vidare. Kör vi inte igång handel och administrationen tappar vi de som kunde gå introduktionsprogrammet i den inriktningen.

Ekonomi information från  inhyrd konsult på förvaltningen

Gymnasiet har kostat kommunen mycket pengar, varför?

7 lärlingsprogram och 8 allmänna program som finns på ÖG är väldigt många program, menar konsulten. Enligt folkstatistiken minskar antalet elever. 40 % av eleverna har valt ÖG. 79 elever, en del av dessa är i A-gruppen och några är ensamstående flykting barn. När vi har 8 olika program till så få elever, så blir det alltså väldigt dyrt. Hur många elever behövs det per klass?  Det behövs 10 på yrkesförberedande linjer och 15 på de teoretiska linjerna. Det finns ingen ekonomi i att starta upp ett program på 4 elever, menar konsulten.  Med den skolpeng som kommunen har per elev, förutsätts det att det ska vara cirka 600 elever, och färre program. Det var så som situationen såg ut för några år sedan för ÖG. Idag har gymnasiet fler program men bara hälften så många elever! Konsekvensen blir att kostnaden per program blir för dyr med så få elever.

Elevantalet finns alltså inte. Ska vi då starta upp programmen även om det är ett fåtal elever? Det är klass storleken som avgör kostnaderna. Varje klass på gymnasiet som har för få elever går med förlust.

Förklaring:

Peng är det eleven kostar oss i kommunen.

Bidrag, om eleven går på friskola är det vi som skickar bidrag till den friskola där eleven går.

Interkommunal ersättning IKE, här är det skolkommunens pris som gäller, den skola som eleven går på skickar räkning till Simrishamns kommun.

Ett exempel: Bidrag idag för en elev på Handel är 77 000, och föreslagen peng är 115 000. Varför kostar det så mycket? För att det är beräknat på vad det kostar oss dvs. vad vi ger till Österlen gymnasiet per elev på Handel om vi startar den linjen. Friskolan ska ha samma förutsättningar som den kommunala gymnasieskolan och därför blir det så dyrt för oss som kommun. Tar vi in 3 elever på Handel, så kostar det kommunen för de som eventuellt ändå väljer Handel i en annan kommun 38 000. Men om vi inte öppnar programmet så behöver vi bara betala bidragsdelen för de elever som läser på annan ort. Det kostar oss alltså 38 000 per elev mindre om vi inte startar programmet. Om skolan gör ett underskott, så ska friskolorna också ha kompensation. Om vi inte startar program ökar i och för sig hyreskostnaderna, vilket beräknas kosta 20 000 per elev.

Om vuxenutbildning och gymnasiet ligger anslutna till varandra så kan lärarna arbeta på båda utbildningarna. Med de nya lärarlegitimationerna, så blir det svårare att samarbeta mellan gymnasiet och högstadieskolan.

Förvaltningschefen informerar om byskolornas framtid

När det gäller byskolornas framtid så ska beslut tas vid nästa BUN möte i april.

De flesta förespråkar alternativ 1, i de remissvar som kommit in tidigare, dvs. att byskolorna ska vara kvar i den form de har idag.

Förvaltningschefen menar att några av enheterna är för små för att en bra kvalité ska kunna garanteras. Skolorna är tvungna att ha åldersintegrerade klasser för att klasserna ska bli tillräckligt stora. Förvaltningschefen tar även upp att om elever blandas från olika socioekonomiska förhållanden, så är det gynnsamt för dem som kommer från sämre förhållanden. Detta som ett argument för att slå ihop vissa byskolor i klasserna 4-6, eftersom byskolorna inte går ihop ekonomiskt. Ekonomin går inte ihop idag, ska vi fortsätta på det sätt som skolorna bedrivs idag så behövs helt enkelt mer pengar, menar förvaltningschefen.

Rektor i Nord och rektor i Syd ger information

De allmänna krav som finns för att bygga en bra verksamhet står fortfarande kvar, och kunskapskraven för eleverna blir tydligare från och med 1 juli.

För att det ska gå ihop ekonomiskt så krävs det 18 elever för att generera lön till 1 lärare. Med tidigare elevpeng räckte det med 15 elever. 60 elever behövs för att det ska kunna vara en god skola när det gäller en 1-3 skola. Barn med utländsk bakgrund kräver mer resurser, det måste hämtas in lärare utifrån. I tre av skolorna finns det tillräckligt med elever, det är Gärsnäs, Kivik och Hammenhög. I klass 4-6 krävs 19 elever per lärartjänst. Det innebär att den enda skola som har tillräckligt med antal elever är Gärsnäs.

Idag har Gärsnäs och Kivik A-form. De andra skolorna har åldersintegrerat i klasserna 4-6. I Sankt Olof är det åldersintegrerat på lågstadiet också. Klasserna har olika konstellationer beroende på vad pengarna räcker till. F-1 och 1-2 fungerar bra att arbeta med ålders integrerade grupper. Skickliga pedagoger är det viktigaste för att nå bra resultat, vilket handlar om att de hanterar sitt ledarskap på ett bra sätt. För att kunna vara en bra pedagog måste det vara möjligt att få kompetens utbildning och tid att samtala med varandra, betonar rektor för Nord. När det gäller åldersintegrerade grupper så är det komplext att undervisa i en sådan form. Fler och fler barn behöver särskilt stöd. Det är svårt för lärarna i en åldersintegrerad undervisning att täcka alla behov. Barn med läs och skriv svårigheter behöver ofta en större klass med fler högpresterande elever. Barn med Asberger behöver i regel få vara i mindre sammanhang.

Besluts fattande

Beslut angående gymnasieskolan ht 11.

Oppositionen tycker att vi ska bifalla gymnasiets rektors  önskan om att vänta med beslut om vilka gymnasielinjer som ska starta till hösten, tills omvals perioden är över.

Majoriteten föreslår att bara de program som har tillräckligt med barn vid dagens datum startar. Carl Görans förslag mot Christers, där Carl Görans förslag får flest röster, votering som blir till majoritetens fördel, med 7-6

Feministiskt Initiativ och resten av oppositionen reserverar sig.

Oppositionen yrkar på avslag på Petter Jenningers ansökan om att starta en fristående gymnasieskola i Simrishamn. Majoriteten vill bevilja ansökan. Oppositionen vill avslå ansökan. Carl Göran mot Christer, 7-6, majoriteten vinner.

Feministiskt Initiativ och Socialdemokraterna reserverar sig.

Övriga ansökningar till att starta fristående gymnasieskolor i våra grannkommuner yrkar majoriteten bifall till och oppositionen avstår från att ta del i beslutet.

När det gäller byskolorna så ska beslut tas vid nästa BUN möte i april.

Medborgarförslaget om att kommunen ska bli Fairtrade city har handlagts, och förvaltningen ställer sig positiva till att ställa sociala krav på upphandlingar som görs i kommunen. Ärendet har nu gått vidare till kommunstyrelsen. Alla partier i BUN ställde sig bakom skrivelsen om att ställa sociala krav när vi gör upphandlingar i kommunen.

Charlotte Rydell, ledamot i BUN för Feministiskt Initiativ