Vi var två ledamöter närvarande från Feministiskt Initiativ på Barn och utbildningsnämndens möte den 16 februari, Charlotte Rydell som är ordinarie ledamot och Mikael Kozak som är ersättare.

 

Kvalitetsarbete
Mötet inleddes med information från Jonas Andersson, som ansvarar för kvalitetsredovisningarna på förvaltningen. BUN:s verksamhet bygger på budget, och vid den här tiden görs ett bokslut. Uppföljningar görs för att se över hur medel används. Det beslutas om vissa produktionsmål, t.ex. att alla barn i åk 3 ska nå en viss nivå i lässchemat. Målen följs bland annat upp genom mätningar, där vi får tydliga och konkreta svar på hur arbetet har gått. Ett av de målområden som BUN bestämt att skolor och förskolor ska arbeta med är normer och värden. Dessa följs upp med hjälp av kvalitetsredovisningar som skolorna lämnar in en gång om året. Varje skola formulerar egna mål utifrån de målområden som BUN har bestämt. Det är dessa som följs upp och beskrivs i den årliga kvalitetsredovisningen. Rektorerna sammanställer de olika skolornas kvalitetsredovisningar. Skolverket har i år bestämt att det inte är slutprodukten som ska kontrolleras, utan själva processen. Eftersom det har visat sig att många skolor i landet i för stor utsträckning har koncentrerat sig på just slutprodukten, istället för att låta arbetet spegla det dagliga arbetet med barnen. I vissa fall har kvalitetsredovisningen blivit för mycket av en skrivbordsprodukt.

Lärare skriver skriftliga omdömen om elever i varje ämne. De skriftliga omdömena används i lärarlagens resultatredovisning. Utvecklingssamtal sker 2 gånger per år. BUN har tillsynsplikt. Enkäter delas ut för att bland annat kolla av personaltäthet. Det är även enkäter med frågor ställda till föräldrar, personal, och elever i olika årskurser. Frågorna bygger på hur de mest framgångsrika skolorna bedriver sina verksamheter. Flickor når högre resultat än pojkar i grundskolan och på gymnasiet. Det gäller alla ämnen. Vad det beror på är komplext. I kemi får 20 % av flickorna IG, bara 10 % av pojkarna. Pojkar är mer samlade kring G. Erik Lenne som är förvaltningschef berättar att enligt skolverkets bedömning håller Simrishamn en hög nivå, när det gäller uppföljningen av arbetet i skolorna.

Vi fick sedan en presentation av respektive skolledare, om hur arbetet på de olika skolenheterna är upplagt. De gav oss en klar bild av hur de ser på situationen ute på skolorna, där de lyfte fram skolornas starka och svaga sidor, vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras. Gemensamt för skolledarna var att de betonade vilket fantastiskt arbete våra lärare utför. De menade att det är tack vare den gedigna lärarkåren i kommunen, som skolorna trots det rådande ekonomiska läget kan visa upp så fina resultat. De framgick tydligt att vi borde vara stolta över den lärarkår vi har i Simrishamn. Skolcheferna uttryckte också en stark oro över hur skolornas ekonomiska situation ska lösas. Det är redan en stor press på lärarna och nu väntar ytterligare nedskärningar. Nedskärningar som innebär ytterligare uppsägningar om inte andra åtgärder sätts in.

Årsredovisningen
Årsredovisningen för barn och utbildningsnämnden är färdig, och en ekonomisk översiktsanalys har gjorts. I månadsuppföljningen för april fanns det ett underskott på gymnasieskolan. I maj indikerade även grundskolan ett underskott, och likaså i september. I november kunde vi se att det var ett negativt budget resultat. I januari konstaterades ett underskott på 6.3 miljoner. Från en vår prognos på 4 miljoner, som senare lutade mot 5 miljoner, blev slutresultatet alltså 6.3 miljoner i minus. Det är en obalans i budgeten från 2010. En del underskott beror också på uppsägningskostnader, som beräknas ha kostat 2.3 miljoner. Uppsägningstid för lärare blir väldigt lång, en uppsägning i augusti sker inte fören ett år senare. En del förklaring till det stora underskottet är att löner som betalats ut i januari, egentligen hör till decembers redovisningar, men det är absolut inte hela förklaringen. Oppositionen hade yrkat på 1.4 miljoner till för BUN, en miljon till undervisning, och mer pengar till kostenheten och kulturskolan.

SKL pengar
Pengarna från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), för att arbeta med jämställdhet har givit positivt resultat i kommunen. Förvaltningen har lämnat in en ansökan om fortsatt arbete, med målsättningen att också sprida sina erfarenheter till andra nämnder. Nämnden ställer sig bakom beslutet.

Godkännande av pedagogisk omsorg på privat bas
Det är kris i budgeten för den kommunala verksamheten, därför anser oppositionen inte att det är lämpligt att bevilja ytterligare fritidsverksamhet, och yrkar på avslag. Enligt gällande lag, så har kommunen inte rätt att säga nej, enligt majoriteten. Efter votering 7-6, går förslaget igenom. F! Reserverar sig till beslutet tillsammans med oppositionen.

Naturskola
Nämnden är positiv till att vi går vidare med planera på Naturskolan, men centrala medel måste tas för att bekosta verksamheten.

Digital information
Beslut tas att de nämndledamöter som vill gå över till digital information, ska kunna få en bärbar dator eller läsplatta av nämnden, istället för den nuvarande tidskrävande, kostsamma och miljöovänliga pappersinformationen.

Charlotte Rydell